Visar inlägg med etikett hälsosam. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hälsosam. Visa alla inlägg

13 november, 2013

Mina bästa kvargtips


Jag äter kvarg istället för yoghurt och fil.
Den har låg fetthalt, högt proteininnehåll och mättar bra. Den innehåller kalcium och är en billig proteinkälla. Jag äter det till frukost eller som mellanmål.
Kvarg görs av flera olika tillverkare, kvarg och Kesella är tex samma sak.
Personligen tycker jag att Coops egen, ICA´s egen samt Lidls kvargyoghurt är bäst. En del sorter är väldigt tjocka och då kan man blanda ut en portion med lite vatten eller Funlight/saft (ja, jag vet att Funlight innehåller ajabajagrejer så det behöver ingen påpeka). Vill du smaksätta en portion med tex Funligt så räcker 1 msk gott och väl, är konsistensen fortfarande för tjock så kan du spä ut med vatten. Man får prova sig fram. Vill du ha den lite söt kan du använda steviaströ. När det gäller smaksatt kvarg föredrar jag Lindahls vanilj och jordgubb. Men även Kesellas smaksatta är goda, men de innehåller ganska mycket socker. Så man kanske inte äter det alltför ofta.

* Ät kvargen istället för yoghurt, med müsli eller granola.
* Ät kvargen med hallon, blåbär, russin, kokosflingor och/eller gojibär.
* Ät kvarg med frukt och lite nötter. Naturella cashewnötter eller hasselnötter.
* Blanda lika delar kvarg och keso. Ät med hallon.
* Gör smoothie. Kör kvarg, lite mjölk, en banan och lite hallon i mixern. Späd med mer mjölk eller vatten om du tycker det är för tjockt.
* Gör glass. Mixa 250 g kvarg med 200 g frusna bär, 1 äggvita, ½ dl mjölk och steviaströ. Ät direkt eller frys.
* Blanda naturell kvarg med smaksatt kvarg.
* Man kan göra kalla såser på kvarg. Ska dock erkänna att jag är dålig på det, jag tycker att det blir för surt.
Självklart man äta den som den är också!




26 augusti, 2013

Tillbaka i vardagen då

Vi landade på Arlanda i går kväll. Åkte om Hedemora och lämnade av H eftersom han skulle jobba idag. Sen körde jag och barnen hem och var hemma 00,20 inatt. Så klockan var nästan 01 innan jag släckte och när jag var glad för att jag i våras bestämde att ta ledigt även idag, både för mig och barnen. De har haft varsin kompis här och jag har tvättat upp alla kläder. Solen har lyst och det har varit 23 grader ute. Jättehärligt att komma hem till sensommarvärme!

I kväll har jag varit på TOKA och kört mina instruktörsklasser. Skönt att vara igång med träningen igen!
Jag har inte planerat träningen direkt inför veckan än, ska fundera lite. Men måste igång med löpningen igen och jag längtar efter att springa!

Storhandlade idag och har stekt upp en massa grekiska färsbiffar och lagat en kycklinggryta på 1 kg kyckling, så nu har jag och barnen mat hela veckan ;-)

Hur ser din vecka ut? Och har du några höstplaner när det gäller kost och hälsa?



05 juli, 2013

Semester, vikt och framtidsfunderingar

Idag är det sista arbetsdagen innan sommarsemester. Känns jätteskönt. Det har varit ett fantastiskt arbetsår, både på mitt vikariat och som gruppträningsinstruktör. Jag har lärt mig massor, haft otroligt roligt (det var tufft att bli uppsagd på grund av arbetsbrist men vet ni, inget ont som inte har nåt gott med sig...) och lärt känna grymma människor. Men nu behöver jag lite vila. Även om det känns konstigt eftersom jag, vad jag vet idag, inte har nåt jobb efter 31/8 då mitt vikariat går ut. Men jag behöver vara ledig med familjen och har därför valt att ta ut min semester precis som vanligt.
Min semester ska ägnas åt familj, vänner, resor, shopping, sol, träning, sovmornar, morgonpromenader, god mat och ett och annat glas vin kanske :-)
Vad som händer senare under hösten får helt enkelt visa sig. En otroligt kär vän till mig sa för inte så länge sen att jag måste ha tålamod. Det kommer att ordna sig. Och ja, det är klart att det gör. Det måste jag tro på. Jag är driven, duktig på det jag gör, har ordning och reda, lättlärd, har väldigt mycket arbetslivserfarenhet och kan faktiskt en hel massa saker. Jag står för det jag gör och tror på, är ärlig och rak, på gott och ont ibland kanske.
16 års erfarenhet i turistbranschen och huvudsak med försäljning, arbetsledning, projektledning, viss ekonomihantering, och efter ett år på en stor IT-avdelning har jag lärt mig en och annan enklare SQL och en massa annat.
Och jag är en duktig gruppträningsinstruktör.
Så jag sitter lugnt i båten, utrustar mig med tålamod och tänker att det ordnar sig. Och jag tänker att jag vågar säja att jag är bra, att jag är duktig på det jag gör. Jag säjer det med ödmjukhet.
Om nån nu är sugen på att läsa hela mitt CV så säj till ;-)

Tillbaka till mitt stora projekt. Projekt Hälsosam.
Efter en vecka med 5-6 måltider per dag, ökat antal kalorier men fortfarande stor träningsmängd så stod jag på hemmavågen i morse. Tänker att jag gör det en gång i veckan, för att ändå ha lite koll. Det är så lätt att stoppa huvudet i sanden och jag tänker inte göra det den här gången. Sagt och gjort. Morgonkissa och sen upp på vågen. Och den visade minus. Vet att vågens siffror egentligen är oväsentliga. Men jag vågar inte helt släppa den, inte än. Hittar inte mitt måttband, så det ska jag införskaffa ett nytt.
Men lika bra mått var ju när jag drog på mig den toppen jag tänkte att jag skulle ha idag. Sist jag hade den på mig fick jag dra lite i den för att den skulle töjas och kännas bekväm. Idag gled den bara på liksom.
Skön känsla och såklart ett mycket bättre kvitto än vågen.


Avslutar med en kopia på Mårten Nyhléns statusuppdatering på Facebook idag:

Idag är en dag som alla andra.
Skillnaden idag är att du nu har möjligheten att försöka ändra på det just du vill...
Våga - Vilja - Förändra







27 juni, 2013

Avstämning och nya mål

Midsommar har passerat och det var dags för avstämning idag, den visar att vikten fortsätter neråt, mitt medvetna val att äta fritt över midsommar frisserade väl till siffrorna lite men det räknade jag med. Men jag hade ändå gått ner sen sista vägningen. Och minskat i fettprocent och ökat i muskelmassa. Det är det som räknas. Muskler tar mindre plats än fett.
Idag fick jag fina komplimanger och den enda jeansen jag har börjar bli för stora.
Så ja, jag är jäkligt nöjd faktiskt.

Så nu då... nu ska jag fortsätta träna och äta bra. Fortsätta att äta 5-6 gånger per dag, öka på maten något men försöka stabilisera och stå still. Inte upp i vikt och kanske inte heller så mycket ner ett tag nu.
När sommaren är slut ska ett nytt mål sättas.

Idag hann jag med tre km på löpbandet och ett antal styrkeövningar för benen. Skönt!
I morgon kväll hoppas jag på uppehåll och en långpromenad. Kanske nån vill hänga på.




25 juni, 2013

Det där suget....

Det där jäkla suget. Suget efter sött, suget efter att småäta. Ni vet, bara sitta och smaska i sig något gott. Eller är det bara jag som dragits och dras med såna tråkiga ovanor? ;-)
Nä, det är vi nog många som gör. Det där med att jag liksom vill äta för att belöna mig, äta för att trösta mig, äta för att jag är glad, äta för att.... ja herregud, jag kan fortsätta hur länge som helst..
Men till skillnad mot tidigare så jobbar jag på att aktivt välja mina tillfällen när jag ska äta skräp. Att planera in dem. För att minimera risken för att trilla dit och okontrollerat slänga i mig skräp.
Jag menar inte att jag inte kommer att äta skräp alls utan jag menar att de gånger jag väljer att göra det så ska jag göra det utan ångest och och njuta av det. Det är slut på smygätandet. Det är det som ger mig ångest.
Jag håller också på att lära mig att det är ok att känna hunger. Ta reda på om jag verkligen är hungrig, dricka vatten och göra nåt som får tankarna på andra saker.

Fast ikväll är jag sugen. Skulle kunna göra vad som helst för en chokladbit. Men jag dricker en kopp thé och snart väntar sängen. Glad i kropp och sinne efter två roliga och svettiga instruktörsklasser. Älskar att jag kan jobba lika hårt som mina deltagare och verkligen känna mig nöjd efteråt. Och glad för deras energi och kämparglädje. Känner känslan efter kvällens träning och motar bort suget.


På Instragram läste jag detta i kväll....
"A year from now you will whish you had started today"............


24 juni, 2013

Jag vågade och träningsrapport

I går tog jag steget att skapa mig en Facebooksida "Träningsglädje". Där tänkte jag länka mina blogginlägg, lägga ut mina matbilder, tipsa om saker och ting och kanske kan jag inspirera och motivera!
Det kändes lite läskigt att lägga ut sidan och bjuda in vänner, tänk om ingen gillar liksom... vilken knäck!
Inte helt lätt att marknadsföra sig själv heller men jag har redan fått 50 gillamarkeringar sen igår kväll och även från såna som inte är mina vänner på FB. Kul! 


Rapport om träningen från förra veckan då...
  • Måndag: 4 km löpband, 30 min core, 50 min spinning (barnfri..)
  • Tisdag: Instruktörsklasser T-Core & T-Ball
  • Onsdag: Löpband 6 km (ny pb-tid)
  • Torsdag: Cross Cirquit (cirkelträning) + utegymmspass 
  • Fredag: Joggingtur runt broarna
  • Lördag: Vila
  • Söndag: 60 min styrka överkropp + 6 km löpband (ny pb-tid igen!)


Denna vecka då.. 

  • Måndag: styrka ben
  • Tisdag: Instruktörsklasser T-Core & T-Ball
  • Onsdag: Springtur alt. gruppträning
  • Torsdag: Styrketräning
  • Fredag: Intervaller löpbandet alt joggingtur ute
  • Lördag: Styrka gymmet
  • Söndag: Springtur

Hur ser din plan ut?




23 juni, 2013

Biggest loser och killerpass

Vi motiveras av olika saker och av olika människor. Jag motiveras till exempel av att andra människor berättar/skriver om sin träning, ger tips och råd men också kan ge en spark i baken. Allt måste inte alltid vara så lagom. Jag motiveras av att försöka komma ur min egen "comfort zone" och jag motiveras definitivt av att se min egen utveckling. Men jag kan ibland känna att det är svårt att ge allt när jag tränar ensam. På pass, där det finns en inspirerande och pushande instruktör är det inga problem att ge lite till men det är lättare att ge upp när man är ensam.
Men min taktik är att vara påläst och ha en plan för vad jag ska träna innan jag åker till gymmet. Just gymdelen med fria vikter kan ju skrämma slag på vem som helst men det är samtidigt enkelt och roligt när man väl vågar sig in och köra.
Jag läser massor av träningsbloggar och följer andra som kämpar på Instagram. Jag kollar teknik på olika övningar, både i bloggar, på Youtube och det finns en uppsjö av bra böcker att läsa. Det finns massor av sätt att lära sig.
Det finns inga genvägar till en god form, massor av träningstid och koll på kosten, det är det som gäller. Inget annat kommer att ta mig till målet.

Jag inspireras också väldigt mycket av Biggest Loser, även om konceptet är extremt så är de fantastiska och jag följer flera av dem som var med där både på deras bloggar och på Instagram. Dock gör de ju så otroligt mycket tid när de tränar, det är kanske inte helt rimligt att man ska hinna med att träna 4 timmar om dagen om man är ensam med barnen på veckorna och jobbar heltid... men såklart hinner man med att träna. Det handlar som alltid om prioriteringar.

Men idag pushade jag mig själv och körde ett killerpass (eller ett Biggest loserpass :-)) på gymmet. Jag började med 500 m uppvärming på löpbandet och sen körde jag på med styrketräning för hela överkroppen.
En blandning av Lofsans kombinationsövningar, kettlebells svingar, axelpressar, plankan, triceps, biceps och mage, rygg. Olika varianter för samma muskel, men större delen av passet jobbade jag 45 sekunder och vilade 10 sekunder, två varv och sen en minuts vila och sen börja om igen. En timme höll jag på och sen var jag helt slut.
Jag fyllde på med vätska och sen joggade jag 6 km på löpbandet, jag låg mellan 8-10 km/h och förbättrade tiden ner till 41 minuter.
Efteråt var känslan kräkfärdig. Men jäkligt nöjd.



Gillar att konturerna av muskler börjar visa sig. Det motiverar mig.

20 juni, 2013

Löpning, personbästa och säj att jag är tjock?

I går sprang jag 6 km på löpbandet, utan att stanna eller sänka farten till "gå" en enda gång. Farten var inte jättehög men jag sprang oavbrutet i 44 minuter och 6 km! Nytt personbästa och jag var, och är så jäkla glad! Tiden går att förbättra, men det är egentligen inte det jag är ute efter, jag är ute efter att orka länge. Sen är jag såklart ute efter att springa milen under 60 minuter, både ute och inne.
Jag vet inte riktigt vad det är med löpningen som gör att jag bara vill springa mer och mer, egentligen tycker jag inte att det är så kul. I alla fall inte att springa på löpbandet i samma fart hela tiden, det händer inte så mycket då. Men det är nåt, nåt som jag inte riktigt kan sätta fingret på.
Kanske är det det att jag aldrig kunnat springa på det här sättet tidigare, att kunna springa känns för mig på nåt sätt som ett kvitto på att min kondition är bra, och att jag är stark för det det sliter ju lite på kroppen att springa. Sen är det ju så många som springer, överallt ser man springande människor och det ser lätt och härligt ut. 
Plus att det är enkelt att packa ner ett par springskor när man ska nånstans.
Jag längtar efter att springa de dagar jag inte gör det helt enkelt och det känns helt skumt. Vem hade trott det för bara ett år sen?

Jag fortsätter alltså med 3-4 springturer i olika varianter (intervaller/springa samma fart/springa ute/springa långt/springa kort) per vecka. Lägger till styrketräningen och annat skoj så kommer jag förhoppningsvis vara redo för lopp i augusti. 

Sen måste jag bara kort kommentera det jag såg Olga Rönnberg (MammaFitness) skriva på Facebook igår, hon skrev så här;
Angående alla dessa kommentarer och "oron" över ändrad livsstil som ni brukar få.
Var var dessa alla omtänksamma när man varit fet? Fråga dem det!

För visst är det så, att det är ingen som säjer att du är tjock? att man är orolig för någons hälsa? Att ingen gör det är såklart att dra alla över en kam, men jag har i alla fall aldrig hört nån säja det till mig.
-Camilla, jag är orolig för dig. Du är för tjock. För din egen skull borde du gå ner i vikt.
Man kan ju såklart uttrycka det på många sätt, vara lite i fin i kanten eller så men varför är det sån tabu att säja att man är orolig för nån för att man är för tjock?
Jo, man vill ju inte såra såklart. Göra nån ledsen. Riskera att nån ta så illa vid sig att det framkallar ätstörningar.

Men när man (jag) börjar gå ner i vikt, lägger massor med tid på träningen och försöker att göra bra val med maten och har en plan för hur jag ska bli hälsosam och sund. Då är det helt plötsligt helt ok att tycka en massa om mig och om mitt sätt att leva?
Blir jag inte lika sårad då? Gör man inte mig ledsen då? Vad är skillnaden?
Naturligtvis får jag väldigt många positiva kommentarer (även om inte så många säjer det rakt ut men facebook och instragram är ju bra när man behöver lite bekräftelse ;-)), men nu får jag höra att det finns de som tycker att jag tränar för mycket. Att det inte kan vara bra för mig, att jag går till överdrift. 
Jag tänker inte försvara mitt sätt att leva men om någon/du har funderingar eller är orolig för mig så är du välkommen att säja det direkt till mig. Jag berättar gärna mer detaljerat om min viktresa för dig.
Och om du tar en titt på mig så ser jag väl knappast ut som att jag håller på att tyna bort heller. En och annan muskel börjar synas och jag smalnar sakta av men ärligt. Ser jag sjuk ut??


Med det sagt, säjer jag fullt ös mot helgen! Dubbla träningspass i eftermiddag och sen midsommarfirande med familjen!

Puss!



12 juni, 2013

Motivationssvackor och smärta

Det kommer dagar när motivationen inte är så hög, eller kanske tom obefintlig! Dagar när jag tänker att jag bara vill stänga in mig och inte ta mitt ansvar. För visst är det så, att ansvaret för min hälsa är mitt! Jag kan aldrig skylla på någon annan om nåt hamnar i munnen som inte var tänkt att hamna där. Det är jag och bara jag som äter och det är jag och bara jag som gör valen.
Och nu svajar det! Jag börjar se målsnöret för mitt delmål, dvs midsommar, och motivationen ramlade ner ett par hack. Eller ganska många till och med.

Träningen funkar klockrent, skulle utan problem kunna träna mer om tid fanns. Men jag kan ibland önska att jag hade tid och tillgångar som Biggest Loser. Även om de är extrema så är de jäkligt duktiga.
Det är motivationen över maten svajar, det är inte så att jag toklängtar efter vare sig godis eller annat onyttigt, men det känns jobbigt överlag och även när den här strikta perioden är över så betyder inte det att jag ska frossa på nåt sätt, men jag kan inte riktigt sätt fingret på varför det känns tungt just nu. Jag kanske bara måste acceptera att det gör det och bara blunda och fokusera på att se min målbild. Kanske är det enformigheten som gör det tungt.
Men ni vet, ibland önskar man bara att man slapp jobba så hårt och bara en dag kunde vakna och vara framme vid sitt mål... det går ändå väldigt bra just nu, vikten minskar och omfånget minskar.
Men hela tiden är jag medveten om att allt handlar om 80% kost och 20% träning. Det gör att det största fokuset måste ligga på vad jag får i mig. Att det jag äter är bra för mig. Såklart kan jag äta ostbågar för dagsintaget kalorier, men kroppen skulle gråta då och det är inte så bra som byggstenar såklart. Om allt bara hade handlat om träningen så hade jag varit i mål, kanske för länge sen tom. Men det är klart att det är kosten som är det som jag jobbar hårdast med, mentalt! Att lära om och att ta in ny kunskap och omsätta den i praktiken. Att alltid göra mitt bästa för att göra val som är bra för mig. Nyttigt men jobbigt! Jättejobbigt tom, vissa dagar det erkänner jag.

Jag har också lite ont i ett muskelfäste i högerarmen. Inte så att det gör jätteont men tillräckligt för att det inte ska kännas helt ok. Men nu ska jag låta armar och axlar vila en vecka från styrketräning. Jag kommer lägga fokus på styrka för ben, rumpa, rygg, mage och på kondition istället. Men jag gillar inte att ha ont, blir lite tjurig över det, jag vill kunna köra på. Men vet ju att jag måste lyssna på kroppen.

Ser i alla fall fram emot kvällens joggingtur med H :-)


Peppar mig själv och alla andra som kan behöva det !
Kör bara kör!!





09 juni, 2013

Planera träningen så blir den av

Så här blev träningsveckan efter lite reviderande..

Måndag: Vila
Tisdag: Instruktörsklasser T-Core & T-Ball
Onsdag: Springtur Intervaller på löpbandet, boxsäcken, T-Bar
Torsdag: Styrketräning = Kombinationspasset från Lofsan
Fredag: Intervaller löpbandet eller menypass (2 timmar 4 pass) Joggingtur runt broarna, 4 km, 25 min
Lördag: Styrka gymmet 30 min latina + 30 min step. 60 min promenad på kvällen.
Söndag: Springtur Intervaller på löpbandet, "klättring" dvs gå i bra tempo med stark lutning, 10-12%,  på bandet (bra för rumpan!!), lite kettlebellsövningar och magövningar. Totalt 60 min.

Det blev en bra träningsvecka, det gör inget att jag inte alltid följer planen. Det som räknas är den träning som blir av. Jag tror stenhårt på att om man tänker att den här veckan ska jag träna tre gånger men sen inte bestämmer vilken dag och vad man ska träna, så är det det första som får stryka på foten om nåt annat kommer i vägen. Träningen ska planeras in som vilken annan aktivitet eller möte som helst. Det är mycket svårare att ställa in sånt som man har skrivit upp...

Nu planerar jag en ny vecka. Barnen har sina aktiviteter och det är skolavslutning på torsdag. Men nåt sånt här ska jag få ihop i alla fall.

Måndag: Konditionsträning
Tisdag: Instruktörsklasser T-Core + T-Ball (90 min styrka)
Onsdag: Springtur
Torsdag: Styrketräning
Fredag: Intervaller löpbandet
Lördag: Styrketräning
Söndag: Springtur ute alt. löpbandet

Inte många dagar kvar till midsommar. Koncentrerar mig och har fullt fokus, ser fram emot att få stämma av mitt delmål.

Och idag köpte jag ett nytt linne. Ett som inte är fullt så stort som mina gamla. Och jag kände mig fin i det. Bjuder på en bild (gräslig frissa efter träningspasset men glad ändå) som Pamela på TOKA tog på mig idag. Tack Pamela för att du alltid alltid peppar mig och för dina kloka ord.



07 juni, 2013

Då och nu, en mental träningsresa illustrerad med bilder

Att före- och efterbilder är en motivationshjälp vet nog alla som nån gång bestämt sig för att en gång för alla, ta tag i sin övervikt.
Jag satt och kollade igenom lite bilder, och inser återigen att jag har påbörjat min resa flera gånger men inte fullföljt den. När jag tänker igenom det så kan jag nog komma på flera orsaker.
* Jag har känt att jag duger ändå, åt andra. Jag har aldrig blivit retad eller mobbad. Jag har aldrig tänkt att jag ska göra det bara för min egen skull.
* Huvudet har inte varit med. Dvs jag har inte förstått att resan görs mycket mer i huvudet än i kroppen. Man måste hela tiden vara närvarande i sitt agerande. Varför gör jag på ett visst sätt? Varför äter jag när jag mår dåligt? Varför tröstar jag mig med mat? Varför belönar jag mig med mat? Varför "stänger jag av" när jag äter i smyg? När man vågar tänka på de jobbiga sakerna, det är då det börjar hända grejer.
* När saker och ting blivit för tuffa har jag gett upp istället för att be om hjälp.
* Jag har slutat tycka synd om mig själv.
* Jag har insett att det kommer ta tid och jag har accepterat det.
* Jag har insett att det inte går att kompensationsträna. Jag kan aldrig träna så mycket så jag bränner det som jag på väldigt kort tid kan få i mig kalorimässigt.
* Jag har också bestämt mig för att om jag vill och tar ett beslut om att äta godis, ta en pizza eller vad det nu kan vara så står jag för det. Det är ok att göra det nån gång ibland. Bara inte varje vecka. Jag ska inte ha ångest eller dåligt samvete.
* Jag har bestämt mig för att jag förtjänar att må bra. Jag förtjänar att ha en kropp som orkar med mitt liv.

Otroligt mycket handlar ändå om att jag blivit så passionerat förtjust i att träna. Att jag kommit så långt att jag faktiskt inte mår bra om jag inte gör det regelbundet. Det var min dröm och jag är där.
Det är värt att prioritera för att jag också ska må bra. Jag är så otroligt tacksam för att jag vågade tacka ja när frågan om att bli boxningsinstruktör kom. Tänk att man ville satsa på mig! Att någon trodde att jag skulle kunna bli en bra instruktör!
När träningen blev en del av mig, en del av mitt liv så blev det lättare att träna även de dagar jag egentligen ville ligga på soffan och äta en stor chokladkaka. Jag har aldrig ångrat en sekund.


05 juni, 2013

Viktmål eller måbramål?

Jag som är mitt uppe i den för mig, stora resan, tänker naturligtvis jättemycket på mitt mål. Men när jag får frågan om vad som är mitt mål och vad mitt viktmål är, så har jag inga svar.
Eller, nu ljög jag. Jag vet vad målet är men jag vet inte vad viktmålet är.
Målet är att vara stark, vältränad och känna mig nöjd med min kropp. Att orka genomföra den träning jag tänkt mig, att orka åka 10,000 fallhöjdsmeter slalom på en och samma dag (check på den!), att hänga med barnen. Att kunna gå in i en vanlig affär och köpa ett par vanliga byxor eller en vanlig tröja. Alltså, inte behöva leta stretch och tält. Om det sen står M, L eller XL är väl egentligen oväsentligt men att ständigt prova kläder som inte passar för att man är för tjock? Nej, det är inte kul nånstans faktiskt.
Jag vill också kunna ha på mig tajta träningstoppar. För att jag tycker att det är snyggt och för att det är skönt att träna i.
Att inte ständigt behöva tänka på hur jag ser ut. När jag går, står, sitter eller ligger. Det är så enormt energikrävande och att alltid vara missnöjd dödar. Långsamt. Jag tänker inte tillbringa resten av mitt liv med det. Jag tänker tillbringa resten av mitt liv tillsammans med en kropp som orkar göra det jag vill göra, kroppen ska inte vara min begränsning. Ibland kan jag tänka att jag borde ha gjort det här för 10 år sen. Men allt har en mening och det att tänka bakåt kommer knappast leda mig framåt.

Jag jobbar mycket med mina egna känslor och tankar kring min kropp och kring mitt mående. Att våga säja att ja, jag är stark och ja, jag är faktiskt hyfsat vältränad idag. Även om den som ser mig för första gången kanske inte skulle tro det. Men att vara hälsosam, stark och sund sitter inte i kilona. Bara för att du är smal så betyder det inte att du är sund.
Jag fick en sån fin komplimang av en kvinna för några veckor sen. Hon frågade hur jag mådde och när jag svarade tack jag mår bra så sa hon. Ja, jag ser det! Du ser pigg och fräsch ut! Du ser alltid så glad ut numera! Jag är såklart inte alltid glad men jag är gladare. För att jag mår bra både fysiskt och psykiskt. Jag har fortfarande inget fast jobb och oroar mig fortfarande för hur hösten ska bli men jag är glad och jag tänker att det ordnar sig. Det handlar om min mentala inställning, till mig själv och till livet.

Men viktmål då? BMI och sånt? Att BMI är ett väldigt dåligt sätt att mäta en sund kropp på kan vi väl alla vara överens om. Problemet är väl att hälsovården inte vet hur de ska göra annars, det är så enkelt att mäta BMI. Att man sen med blotta ögat kan se musklerna och vet att muskler väger mer än fett, det är liksom strunt samma. BMI är för högt, du borde gå ner några kilon.
Visst kan jag plocka en siffra som låter bra, en vikt som jag inte haft på 20 år kanske. Men jag kommer inte att göra det. Jag kommer att fortsätta jobba med min kropp, fortsätta jobba på att få en bättre kondition och muskler som är ännu starkare. Sen får vi väl se vad vågen stannar på.
När jag skriver det där så inser jag också att jag har mycket mentalt att jobba med, det är lättare sagt än gjort. Det är så mycket som kretsar kring siffrorna. Tidningsrubriker och nätet svämmar över av viktsiffror. Varför är siffran så viktig för oss? Varför är det så viktigt att vågen visar 63 och inte 65? Frågor att fortsätta fundera på.
Jag ska hitta känslan. Min känsla. Jag hade den i lördags, efter intervallpasset på gymmets löpband på 5 km och nån timme senare så joggade jag hem. Ytterligare 5 km. Då var känslan oövervinnerlig!



Så svaret på frågan är; Jag väljer måbramål.

28 maj, 2013

Tacksam mot min kropp

De sista dagarna när jag har tränat, så har jag fyllts av en sån tacksamhet mot min kropp, vet inte hur jag ska förklara riktigt. Men jag kör hårt och känner adrenalinet pumpa genom kroppen och kroppen svarar genom att jobba ännu hårdare. Kroppen gör det hjärnan säjer åt den att göra helt enkelt. För en del är det så självklart men för mig har det definitivt inte alltid varit så. Det är en enorm begränsning att känna att kroppen inte orkar det huvudet vill.
Glädjen och känslan som infinner sig när jag inser att jag kan, jag orkar och jag vill mer är obeskrivlig!

I kväll har jag instruktörsklasser på TOKA. Styrketräning för hela slanten! Ska utmana mig själv genom att välja en tyngre hantel och lägga på lite mer vikt på skivstången :-)


15 maj, 2013

Förändringar och prioriteringar

Nästan allt i min resa handlar om prioriteringar. Att jag aktivt valt bort saker för att hinna med träningen till exempel. Jag vet inte hur många gånger jag fått höra att "du  som tränar så mycket kan väl... äta mer, vila, festa, gör ditt eller datt". Och ja, det är klart att jag kan. Men inte just nu kanske eller kanske bara sällan. Självklart gör jag avsteg från den kost och den träning jag planerat, ibland gör jag det för att jag inte kan stå emot frestelsen och ibland gör jag det för att jag redan innan bestämt mig för att jag ska göra ett avsteg. Men skillnaden mellan förr och nu är att jag också innan avsteget bestämt när jag ska vara på banan igen.

Jag måste prioritera min förändring och mig själv. Det är också med all säkerhet många som har synpunkter på att jag inte hänger med barnen all min lediga tid. Kanske är det nån som tycker att jag är en dålig mamma också. Men om man vänder på det då... hur bra är jag som förälder om jag inte orkar vara aktiv med barnen? Inte orkar åka skidor eller cykla? För att  jag är för stor, tung och inte tycker om mig själv. Vad förmedlar det?
Sen är jag övertygad om att ALLA mår bra av egen tid, att skaffa barn behöver inte betyda att man ger upp sig själv och sina drömmar i 20 år. Man ska leva med sina barn och inte genom dem.
Och mina barn stöttar mig, de ser hur bra jag mår och ibland är de med mig när jag tränar, ibland är de med pappan, eller nån annan vuxen eller kompis och ibland är de hemma själva.
Och när jag planerar min vecka så har jag redan planerat in barnen och deras aktiviteter. De går först men jag är väldigt tätt efter ;-)

Jag har nog skrivit en del om prioriteringar förut. Men ska man komma nån vart så måste man bestämma sig för hur man ska komma dit man vill. Man kommer ingenstans genom att varje vecka säja "jag borde också..." eller när någon tar en stor tugga av en bulle och säjer "jag borde inte äta den här". Varför borde du inte det? Stanna upp och tänk lite på det. Ät hellre din bulle, njut av smaken och känslan men nöj dig med det sen. Ät inte fler eller fortsätt inte äta onyttigt hela dan eller hela veckan för att "allt" redan är förstört.
Sluta säj att du ska börja på måndag, livet är det som pågår här och nu och man måste göra ett val.

Var nöjd med det du har eller hur du ser ut. Om du inte är nöjd. Gör nåt åt det.

För mig handlar det om att jag är trött på att alltid tänka på hur jag ser ut, vad jag väger. 20 år har gått åt till att mer eller mindre vara missnöjd med mitt utseende och ständigt snegla på andra som lyckas. Jag tänker bli en av dem som lyckas. Jag ska nå mina mål, det får ta den tid det tar. Jag kommer inte bli nån smalis om man ska gå efter BMI men jag vill vara stark, vältränad och välmående resten av mitt liv. Vad vågen säjer är ointressant (nästan...;-)
Och det är faktiskt värt att prioritera bort vissa andra saker.




11 maj, 2013

Öppenhet med en touch av ångest

Öppenhet ja. Ångest ja. Vikt och känslor och massor med tankar.

Jag är väldigt öppen med min träning och min viktresa. Jag pratar inte så mycket siffror, jo centimetrar men inte vad vågen säjer. Men bilderna på den här bilden visar nästan -25 kg, plus minus nåt kilo..
Idag valde jag att lägga ut bilden på Facebook. Och när jag ser responsen så blir jag gråtfärdig. Jag skäms över bilden där jag är som störst, men jag är så jäkla glad för att jag bestämde mig. Jag slutade röka, jag fick fel på ämnesomsättningen men jag gav aldrig upp. Jag ger aldrig upp.
Jag är inte i mål men jag är på väg och jag är stolt över mig själv. Jag säjer det högt idag, jag är STOLT. Jag har lagt ner enormt många träningstimmar, och kommer så fortsätta göra. Jag lägger fokus på maten och på att hitta mitt sätt och min väg.
Jag har stor hjälp i min familj och några nära vänner. Som stöttar mig när jag har det jobbigt och som hjälper mig att resa på mig när jag trillat i diket.

Till dig/er som finns där för mig säjer jag. Mitt allra ödmjukaste TACK! Tack för att du finns. ♥
Resan fortsätter...





04 mars, 2013

10 skäl varför tjejer ska styrketräna

Anledningarna eller ursäkterna är många till varför tjejer inte vill styrketräna. Oftast tror jag att det beror på att man inte är bekväm på gymmet. Man vet inte VAD man ska göra med alla maskiner och man kan inga övningar för fria vikter. Men man tror också att man kommer bli större. Men muskler tar mindre plats än fett.
Styrketräna kan man göra hemma om man inte vill, kan eller har möjlighet att gå på ett gym. Styrketräna för att orka med din varddag, oavsett om det innebär att lyfta barn dagarna i ända eller om det är att bära hem matkassarna från affären.
Är du helt nybörjare så är mitt råd är att börja med styrketräning i form av gruppass. De går alltid att anpassa efter egen förmåga och man kan också få hjälp av instruktören. Det är lätt att öka på vikterna när man börjar bli van. Jag började med skivstångsträning i gruppform. Lätta vikter till en början och sen öka på.
På gymmet kan man få hjälp av personal eller boka en PT. Eller ta hjälp av internet. Det finns en uppsjö av bra bloggar och sidor som ger dig övningar och råd.

Mitt bästa tips att att du varierar din träning. Växla kondition och styrketräning. Och när det gäller kondition så välj med fördel intervallpass. Men framför allt, gör det som Du tycker är roligt. Det som är roligt blir av.

Här kommer tio skäl till varför vi ska styrketräna:

1. Effektivare fettförbränningNär man nämner fettförbränning eller viktnedgång tänker de flesta på aerobisk aktivitet i form av promenader, löprundor eller timmar på motionscykeln. Visst bränner aerobisk aktivitet energi eftersom musklerna måste jobba och därmed kräver syre. Det finns dock tonvis med aktiviteter som kräver energi, som exempelvis dans, städning, intensiv löpning och styrketräning. Fördelen med mer intensiva aktiviteter som skapar mikroskopiska skador på muskelcellerna är att dessa måste repareras, vilket kräver energi. Detta skapar en efterförbränning som varar i upp till 48 timmar. Du bränner alltså inte enbart energi under ett styrketräningspass – du fortsätter även att bränna energi efteråt i upp till två dygn. En annan nackdel med aerobisk träning är att kroppen snabbt blir duktig på det. Inom styrketräningen kan du hela tiden öka träningsvolymen genom att gör fler repetitioner än i förra passet, eller genom att höja vikten. Om du däremot är ute och joggar eller löper kommer kroppen snabbt anpassa sig och bli mer energisnål. Då måste du antingen hålla på längre eller öka tempot för att få samma effekt som tidigare. Att öka sträckan är inte alltid så lockande. Finns det någon glädje i vetskapen att du nu behöver springa i 40 minuter för att bränna samma mängd energi som du tidigare gjorde under 30 minuter? Och öka farten? Inom sin tid kommer det nya tempot att bli för lätt och du måste än en gång öka farten för att få samma effekt.

Det underbara med styrketräning är att det inte finns någon slutdestination. Du kan hela tiden göra små ökningar. Med aerobisk träning finns det dock en gräns. Tillslut kommer du att nå en intensitet som tar dig ur den aerobiska zonen och in i den anaeroba zonen – och då utför du helt enkelt inte aerobisk träning längre. Därmed blir du låst till att lägga mer och mer tid på aerobisk träning om du vill fortsätta förbränna samma energimängd – något som aldrig sker med styrketräning.

2. Ökad ämnesomsättning
Din ämnesomsättning bestämmer hur många kalorier du förbränner under en dag i vila. Ämnesomsättningen styrs av din sköldkörtel och den största påverkande faktorn är din muskelmassa. Varje hekto muskelmassa du lägger på dig kräver mycket mer energi än motsvarande mängd kroppsfett. Och då räknar vi inte med all den energi som går åt till att bygga den muskelmassan eller de kalorierna som går åt under träningspassen. Muskler förbrukar helt enkelt mer energi även i vila. För de som vill komma i bra form handlar det alltså inte endast om hur mycket kalorier vi kan förbränna med vår träning. Själva hemligheten är hur många extra kalorier vi kan tvinga kroppen till att förbränna under hela dygnet genom ökad muskelmassa och efterförbränning. Att öka sin ämnesomsättning är en viktig nyckel i ett mer långsiktigt perspektiv för den som vill komma i form - och behålla den.

3. Ökad styrka utan bulliga muskler
Även om du tränar hårt och målmedvetet kommer det kräva år av dedikerad träning och bra kost för att bygga stora muskler. Forskningen har sedan länge visat att kvinnor har mellan 10 till 30 gånger lägre nivåer än män av de hormoner som är muskeluppbyggande. Däremot kommer dina muskler att bli hårdare, fastare och synligare av styrketräning. Det är en stor bonus.

4. Snyggare kroppshållningI dagens samhälle är vi väldigt stillasittande: I skolbänken, på kontoret och hemma i tevesoffan. Inte nog med att vi sitter på tok för mycket, nästan samtliga av oss sitter allt annat än anatomiskt korrekt. Sitter du vid ett tangentbord är sannolikheten hög att du sitter med något rundad rygg och framåtskjutna axlar. Detta ger en rundad hållning med framdragna axlar och krökt rygg. Det enda sättet att motverka och förbättra sin hållning är att stretcha de muskler som blivit förkortade och stärka upp antagonisten (muskeln med motsatt verkan). I exemplet ovan är det bröst- och axelmusklerna som blivit förkortade och drar axelleden framåt medan övre och mellersta ryggen blivit försvagad. Som jag nämnde i inledningen är det viktigt att träna den bakre kedjan. Gör du detta kommer du garanterat att få en hållning som gör de flesta gröna av avund. Dessutom kommer en bra kroppshållning att göra otroligt mycket för ditt utseende och din utstrålning.

5. Ökad idrottslig prestationVilken sport du än sysslar med kommer styrketräning hjälpa dig att prestera bättre. I de idrotter där explosivitet och muskelstyrka är till hjälp; som exempelvis fotboll, tennis, landbandy med flera; kommer styrketräningen snabbt att förbättra din prestationsförmåga. Men även i konditionskrävande idrotter som cykling, långdistanslöpning, orientering och längdskidor kommer styrketräningen hjälpa dig att förebygga skador genom att ge dig starkare skelett, leder, senor och ligament. Din uthållighet kommer även att bli bättre genom att assisterande muskler blir starkare och kroppshållningen blir bättre. Du kommer också märka att du är starkare och kan ge mer under eventuella spurter, vilket är väldigt viktigt för dig som tävlar.

6. Minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar
Många tror att aerobisk träning är det bästa skyddet mot hjärt- och kärlsjukdomar. Ny forskning visar dock att låg- och medelintensiv aktivitet som att promenera, sköta trädgården eller att spela golf inte har någon som helst skyddande inverkan på hjärt- och kärlsjukdomar. Den typ av aktivitet som har en skyddande effekt klassas under högintensiv aktivitet och inkluderar bland annat: byggnadsarbete, löpning, simning, gå i trappor och explosiva sporter som tennis och badminton. Rent generellt kan man säga att all aktivitet lika med, eller över, sex METs (Metabolic equivalents) tillhör denna klass. Med sex METs menas att din ämnesomsättning ökar till det sexdubbla under aktivitetens förlopp. Styrketräning har ett värde på sex METs och det riktigt intressanta är att det visat sig att man bara behöver göra av med 54 kcal per dag (378kcal per vecka) på dessa aktiviteter för att få de hälsomässiga fördelarna. Det är knappt en timme styrketräning i veckan.

7. Minskad risk för diabetes
Ännu ett av problemen med dagens livsstil och matvanor är de ökande fallen av diabetes, både bland kvinnor och män. Styrketräning har visat sig förbättra insulinkänsligheten och därmed förbättra kroppens förmåga att tillgodogöra sig kolhydrater. Forskning har visat att styrketräning kan förbättra glukosmetabolismen med upp till 23 procent efter enbart fyra månaders träning. En annan fördel är att kroppens förmåga att tillgodogöra sig kolhydrater stiger med flera hundra procent under och efter ett styrketräningspass. Detta betyder i praktiken att du kan unna dig mycket mer kolhydrater de dagar du tränar och på köpet får du en snabbare och bättre återhämtning.

8. Starkare skelett och minskad risk för benskörhet
Att mjölk ger starka ben har vi hört sedan vi tog våra första stapplande steg. En mer passande slogan borde vara: Styrketräning ger dig en stark benstomme. Dagens näringsfattiga kost, som vanligtvis har ett överskott på syrabildande näringsämnen, gör att kroppen måste läcka kalcium från skelettet och musklerna för att kunna upprätthålla sin pH-balans. Det bästa är givetvis att äta rejält med grönsaker och annan basisk föda som motverkar syrabalansen och därmed motverka problemet. Men för att få ett starkare skelett, eller reparera den skada som skett, måste vi precis som för att få starkare muskler, belasta kroppen. Detta gör vi effektivast med styrketräning. Forskning har visat att sex månaders styrketräning kan öka skelettets densitet med 13 procent. Styrketräning i kombination med en bra kost och eventuellt kalciumtillskott är utan tvivel kvinnans bästa försvar mot benskörhet.

9. Minskad risk för depression
En studie från Harvard visade att 10 veckors styrketräning minskade symptomen från klinisk depression mycket effektivare än vad vanlig rådgivning kunde åstadkomma. Kvinnor som styrketränar säger att de får bättre självförtroende och att de känner sig mycket mer nöjda med sig själva; två viktiga komponenter i kampen mot depression. Lägg sedan till förbättrad insulinkänslighet och stabilare blodsocker så är det inte svårt att förstå att styrketräning kan vara lika bra för din mentala och själsliga hälsa som för din kroppsliga.

10. Ålder är inget mer än en siffra
Det är aldrig försent att börja med styrketräning. Det finns flera studier som har visat på fantastiska styrke- och hälsoresultat bland kvinnor i 70- och 80-års-åldern efter att de börjat med ett styrketräningsprogram. Oavsett ålder kan du ta del och njuta av hälsofördelarna med styrketräning.

Källa: Stadium

28 februari, 2013

Teorier och träning

I tisdags gick jag på dubbelpass i T-Core och sen T-Bar. Det var länge sen jag gick på T-Bar men jag lastade på bra med vikter och kroppen kändes bra.
Vaknade i går med dundrande huvudvärk. Igen. I med piller, vatten och smörja axlar och nacke med liniment enligt plan. Men det tog ändå till långt in på eftermiddagen innan det släppte.

Så igår kväll var det Cross Cirquit på schemat. Cirkelträning på tio stationer. Grymt jobbigt men väldigt roligt och en härlig utmaning.
Efter duschen smorde jag axlarna och masserade dem och nacken. Stretchade och drack vatten. Idag ingen huvudvärk. Tillfällighet? ja, jag vet inte.
Men jag har beställt tid hos en kiropraktor nästa vecka. Hon ska få känna igenom nacke och rygg iaf.

I kväll är det mina egna instruktörspass, T-core och T-box. Ser fram emot det!

Vet ni att det är nästan tre månader sen jag vägde mig hemma. Det är inte illa för en vågberoende. Men hade inte H fått order om att gömma den så hade jag aldrig kunnat låta bli. Men det är ett stort steg för mig i rätt riktning, vågen kan få vem som helst att helt tappa förnuftet under en viktminskningsresa.
Nästa vecka är det mätning och vägning men inte hemma ;-)

Igår fick jag några råd upprepade för mig igen.. De är fantastiskt bra.

1. Ät regelbundet. (2,5-3 timmar mellan målen.)
2. Träna (vad är ditt mål med träningen? Sätt upp en plan)
3. Sov (vila och återhämtning)




Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...