Det där suget....

Det där jäkla suget. Suget efter sött, suget efter att småäta. Ni vet, bara sitta och smaska i sig något gott. Eller är det bara jag som dragits och dras med såna tråkiga ovanor? ;-)
Nä, det är vi nog många som gör. Det där med att jag liksom vill äta för att belöna mig, äta för att trösta mig, äta för att jag är glad, äta för att.... ja herregud, jag kan fortsätta hur länge som helst..
Men till skillnad mot tidigare så jobbar jag på att aktivt välja mina tillfällen när jag ska äta skräp. Att planera in dem. För att minimera risken för att trilla dit och okontrollerat slänga i mig skräp.
Jag menar inte att jag inte kommer att äta skräp alls utan jag menar att de gånger jag väljer att göra det så ska jag göra det utan ångest och och njuta av det. Det är slut på smygätandet. Det är det som ger mig ångest.
Jag håller också på att lära mig att det är ok att känna hunger. Ta reda på om jag verkligen är hungrig, dricka vatten och göra nåt som får tankarna på andra saker.

Fast ikväll är jag sugen. Skulle kunna göra vad som helst för en chokladbit. Men jag dricker en kopp thé och snart väntar sängen. Glad i kropp och sinne efter två roliga och svettiga instruktörsklasser. Älskar att jag kan jobba lika hårt som mina deltagare och verkligen känna mig nöjd efteråt. Och glad för deras energi och kämparglädje. Känner känslan efter kvällens träning och motar bort suget.

På Instragram läste jag detta i kväll....
"A year from now you will whish you had started today"............