04 juni, 2012

Läkarbesök

Min kropp verkar inte helt lycklig över helgens utmaningar, jag har fått en släng av förkylning.
Men inget halsont än så med en whiskey, ett par alvedon och en god natts sömn så är jag övertygad om att jag är i fin form igen i morgon.
Positivt tänkande... jag måste på updaten av boxen i morgon så det är bara att hänga i....

Idag har jag varit till vårdcentralen, "min" läkare har slutat och jag har fått en ny, en tjej. En väldigt ung tjej.
Jaja, hon är säkert kunnig.
I alla fall så var vi överens om att jag fortsätter mitt liv utan blodtrycksmedicin. Det var ju bra det.
Sen pratade vi lite om takten på min viktminskning.
Jag vägde mig ju i morse och näpp, ingen förändring. Jag står helt still. Eller så är vågen trasig, den kanske har fastnat?! *hoppas*.
Hon tyckte ändå att 12 kg (jag pendlar lite mellan 11-12 kg)  och 15 cm i midjan var helt ok på fem månader. Jag tycker att det går för långsamt.
Hon frågade om jag ville träffa sjukgymnasten för att få hjälp med träningsmotivationen.
Läs den där meningen en gång till...
NEJ, jag behöver absolut inget hjälp med träningsmotivationen. Är det nåt jag gör så är det tränar.
Jag behöver inte hjälp med kosten heller, läkare vill inte hjälpa till med lågkolhydratkost. Och jag tror att jag har rätt ok koll på maten.
Sen kan man operera. Men nejnejnej, det tänker jag inte göra.
Finns inte på kartan.

Så nu tar jag nya sköldkörtelprover på måndag, för att kolla så dosen inte behöver justeras.
Annars har vi kommit överens om att jag fortsätter som jag gör nu ett par månader till och om inget hänt på vågen i slutet av augusti så får vi fundera igen.
Grejen är ju den att jag inte tror att de vet hur de ska hjälpa till med sånt här.
För henne fanns bara 1) motion 2) kost 3) medicin 4) operation.
Om jag redan har koll på tre av dessa (om nu dosen är rätt inställd) så återstår ju bara operation. Men jag vill inte det och jag tror dessutom inte att jag är kvalificerad för en operation, så högt BMI har jag inte.

Utrustar mig med en portion superstort tålamod och fortsätter framåt. Jag har ju inget annat val.
Fan.





5 kommentarer:

  1. Den stora frågan är om du äter tillräckligt mycket för den mängden träning du utför.
    Annars kan du ju ha hamnat på en platå
    Kram AnnaR

    SvaraRadera
  2. Hahaha, roligaste jag hört på länge! Hjälp med träningmotivation! Visste hon verkligen hur mycket du tränar undrar jag?? Men som föregående talare sa, äter du nog mycket för den träningsnivå du har? Kram

    SvaraRadera
  3. Du tycker det går för långsamt?
    Kom igen nu Camilla, du postade en länk för ett tag sedan där det stod om viktnedgång och om hur kroppen kanske bara släpper iväg ett visst antal kilo och nånting sånt, gå tillbaks och läs den igen!
    Det är bara att köra på så lossnar det igen när kroppen är redo för det...
    Jag hoppas att min kropp är redo att lossa på ett par kilo nu igen..för mig är det -9 kilo och -11cm över magen på 17 månader..(fast jag har inte lagt om kosten något än..hoppas fortfarande att det räcker med mycket träning även om det nu kommer ta ett år till innan jag nåt ner på en bra nivå)..

    Och apropå inget så är jag klart imponerad över hur hårt du sliter med träning och mat, kämpa vidare bara!

    SvaraRadera
  4. Tack :-)
    Men hur vet jag om jag äter för lite när jag äter LCHF, jag räknar ju inte kalorier...

    Jerk; ja, ja du har helt rätt! Och vi kämpar på båda två eller hur? :-)

    SvaraRadera
  5. Yup, det gör vi :)

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...